Jag lurvar Lush - det är inget snack om saken. Det finns alltid någon form av lushgrejer hemma hos mig. Det luktar så gott och vissa produkter är så sjukt grymma! En av mina storfavoriter är Snow Fairy som finns att köpa under december/januari månad varje år. Jag har en stor flaska här hemma som bara står och väntar på att bli använd, men först ska It's raining men ta slut ;)

 

Men - det jag inte älskat med lush är deras tidigare, rent ut sagt, hemska hemsida. Men kolla här! Nytt, fräscht, snygga färger och lättnavigerat. Nu har jag ju förvisso en lushbutik så nära så jag behöver inte beställa något - men om jag hade behövt göra det hade jag lätt gjort det över nätet.

Keep up the good work Lush!

Alltså shiiiit! (eller jisses)

Vad har hänt? Här går jag in på bloggen och besöksrekord ala multum i måndags. Har jag blivit länkad, har jag blivit uthängd med trasiga naglar någonstans eller vad har hänt? Tacksam för svar. Mvh morgontrött student som snart ska gå på campusbussen.

Jag fick några riktigt fina nagellack i julklapp. Ett av dem var Zoya Charla. Som jag velat ha henne - som jag längtat! Jisses. Jag säger såhär: Om jag skulle få välja ett nagellack i min nagellackssamling och aldrig mer använda något annat än det utvalda skulle det vara Zoya Charla. Jag älskar den här tonsättningen av nyanser, färger och shimmer (foil?). Det är så vackert!

 

Jag har två lager här och det fungerar fint tillsammans med Seche vite. Torktiden var helt okej och det finns typ inget ont att säga om det här lacket förutom en sak: missfärgade naglar. Och det trots underlack, för jag använder alltid underlack. Så nu framöver blir det inte de allra skiraste lacken för mina naglar är blågröna. Men, Charla är så vackert så jag förlåter henne, alla gånger!

OPI Wooden shoe like to know? kommer från Hollandkollektionen. Ett av de lack som lockade minst till en början med tanke på att jag tycker att vårkollektioner ska vara pastelliga och i krämlack - men det här gillar jag! Guldskimret, det bruna. Och namnet sen, klockrent OPI!

Miyo släpper i och med sin lansering Kiss me Lipgloss. De kommer i arton nyanser och jag har fått nyanserna Flirt och Bling hemskickade till mig. De luktar syntetiskt sött (mums!), känns väldigt trevliga på läpparna och jag upplever dem väldigt oklistriga vilket är vad jag föredrar hos ett läppglans. Den fyrkantiga förpackningen känns lite klumpig och jag föredrar nog de runda lite bättre men de är fint utformade och jag gillar att Miyo ändå lagt lite tänkt bakom förpackningarna.

 

 

Jag blev alldeles begeistrad i Bling när jag fick syn på det - jag älskar de blå/lila glitterpartiklarna som syns så otroligt väl i hylsan - men på läpparna, eller på swatchbilderna syns glittret inte speciellt mycket alls. Det är rätt synd eftersom jag gillade glosset i övrigt. Flirt däremot är rätt pigmenterat och ger en fin hallonrosa nyans med aningen skimmer i sig.

Ett lack som stått i mina lådor väldigt länge är Claudia Dodger Blue; mamma köpte det åt mig när hon var i Ullared/Gekås för några år sen och jag tror att hon betalade typ tio kronor eller något liknande för det. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, det är lite blekt och skimret gör inte så mycket med lacket som jag hade hoppats.

 

Visst ser det lite blekt ut? Trots färgen känns det så mesigt, det ger inte speciellt mycket fast att man skulle kunna tro att det skulle göra det. Jag har tre eller fyra lager här och det är skirt och lite småtråkigt att lacka med.

Och det som gör mig mindre glad: ser ni hur det ser ut i kanterna? Jag lät det torka väldigt länge och eftersom det var mörkt när jag lackade naglarna väntade jag med att ta kort tills dagen efter och nä, ett lack som drar ihop sig som det här gör mig lite besviken. Oavsett hur billigt det än var.

I början av veckan fick jag sms av Bella som tyckte att jag skulle in och tävla på Make up Store här i Norrköping som körde en utlottning av lite fina produkter. Jag har haft fullt upp den här veckan så jag gled inte in på MUS förrän i torsdags förmiddag och lämnade mina uppgifter. Så jobbade jag i fredags och tänkte inte mer på saken - men så satt jag och Emy och åt en paussallad igår och min telefon ringde - en av tjejerna från MUS som berättade att jag vunnit tävlingen! Jag satt 100 meter därifrån så det var bara att pallra sig dit, ta emot goodiebagen och ha världens bredaste leende påväg ut. Tack makeupstore! :D

 

Nästa lack ut i OPI Hollandcollection blir Pedal Faster Suzi!. Jag måste erkänna att jag är löjligt förtjust i den här rosa färgen. Rosa brukar inte te sig speciellt bra på mina naglar, men det här bar jag med nöje. Jag vet inte om det har med det silvriga skimret att göra, men jag gillar det här MYCKET! Låt bilderna tala typ.

 

Det är lite skirt, men inte så man stör sig. Tre lager har jag här och det har, som vanligt, fenomenal torktid. Jag gillar verkligen OPI:s penslar, de har en perfekt balanserad borste som inte är för bred eller för smal. Mums. Jag toppade det här med ett lager Seche vite och gick omkring i flera dagar och kände mig rosa och snygg.

OPI säjs på bland annat kicks/Åhlens och kostar ca 150 SEK.

Det är väl klart att jag inte kan hålla fingrarna borta från en palett som Comfort Zone när jag väl varit och pillat i den! Idag ska jag träffa Sofia och i stället för att bara göra som vanligt (eyeliner, lite rouge - ren lathet) greppade jag taget om min goding från Wet'nWild och ojojoj vad glad jag är över att jag har den här paletten. Skuggorna smular minimalt vid användning och de glider på ögonlocket och är lätta att arbeta med. Jisses, jag älskar den!

 

Jag uppdaterar användarlistan under dagen för just nu har jag fem minuter att ta mig till bussen. Hoppas ni får en fin dag idag :) Jag kastar med en bild på vilka av skuggorna i paletten jag har använt så får ni resten av informationen senare.

För ett tag sen visade jag upp en annan palett från Wet'nWild - Blue had me at hello. Idag tänkte jag visa Comfort Zone, den palett som blivit mest omtalad (och som tagit slut snabbast vad jag har förstått). Det är en palett i jordnära nyanser, allt från de ljusaste highlights till de murrigaste bruna och grönsvarta nyanser. Skuggorna är väldigt mjuka, glider smidigt på huden och är pigmenterade så det skriker om det. Jag upptäckte att en av skuggorna gått sönder i min palett: förmodligen för att de är så mjuka och har lätt till att gå sönder. Men jag tycker inte att det väger ner behovet av den, med tanke på hur fin den här paletten är.

 

Med Blixt:

Jag skulle använt en annan primer (använde high teck lighter från MUS) och den ger lite för mycket skimmer för att få den ljusa skuggan att träda fram som jag hade velat att den gjorde, men strunt samma! Den fjärde skuggan (den längst ner till vänster i paletten) är SJUKT pigmenterad. Jag behövde egentligen inte ha primer till den, men jag la den ovanpå primern ändå när jag ändå var igång med den andra. Skuggan längst ner till höger på paletten, den brunröda med blågrönt skimmer i, verkar vara grymt lik MAC:s eyeshadow Club. Den verkar jättefin!

Jag gillar verkligen den här typen av nyanser och är de jag använder mig mest av när jag sminkar mig. Jag tror att den här paletten kan bli en storfavorit! Med tanke på det låga priset, och den höga standarden, är det inte konstigt att det är så många som vill få tag på denna. Min är köpt på City Gross i Norrköping för 89 SEK, och jag vet att det fortfarande finns ett par exemplar kvar där om det är någon som vill ha en!

Jag har gått och hållt på det här nagellacket sedan innan jul när vi fick det på Isadoras pressträff, men igår kunde jag inte hålla mig längre och jag är kääär. Det är en sådan himla fin nyans, lite åt det gula hållet och det passar min hudton perfekt och ja, Isadora - det här gillar jag väldigt mycket!

 

Av de typ sjuttonhundrabilder jag tog fick jag två stycken som höll måttet. Aja, vissa lack är som de är, men Marzipan är så fint att jag inte gnäller speciellt mycket. Det är fint som tusan och jag fick beröm av mina arbetskamrater på jobbet igår - det är väl positivt eller?

Det finns ett fint subtilt mörkare grönt skimmer i det som inte syns när jag har lacket på mig, men jag tycker lacket är fint som det är - samtidigt som man frågar sig lite varför det inte syns mer :P Två lager täckte bra och toppat med ett lager Seche Vite blev det blankt och snyggt.

Vet ni? Jag har en vecka "lov"! Jag har inte haft en veckas sammanhängande ledigt i fyra år. Det känns så otroligt skönt, så jag ska försöka ta vara på all tid jag kan få :P Jag skickade in veckouppgiften idag (den ska egentligen vara inne måndag 27/2), men min föreläsare sa att det kunde ske tidigare också så jag passade på att få lite ledig tid över som jag bara kan få andas lite luft utan att stressa till nästa. Så idag har jag varit ute och gått en promenad som höll på att ta livet av mig - om jag hade haft skridskor hade jag haft en timmes trevlig skridskoåkning i stället. Men jag överlevde och det är nog det viktigaste av allt.

Jag skulle dock slängt upp en nail of the day idag, men jag hinner inte få lacket torrt + fota + fixa bilderna innan jag drar iväg, för jag ska jobba ikväll. Det ska bli kul att träffa alla jobbarkompisar, det är över en månad sen jag jobbade sist. Hoppas ni får en fin måndag, jag ska äta mellanmål och sen åka buss ^^

Lack nummer två ut i Holland-kollektionen får bli blå I don't give a rotterdam! med fint fint silverskimmer i. Naturligtvis finns det inte tillräckligt mycket dagsljus för att få fram nyansen helt och hållet, men vi får väl bara gilla läget och hoppas på att det kommer bli en lång och fin sommar.

 

Färgen är inte helt unik (det är väl rätt likt Isadora Silver sky?) men är mjuk och väldigt behaglig att titta på. Lackningen var något tråkigare än vad OPI brukar bjuda på: första lagret var så skirt att jag trodde det skulle ta minst fem lager innan det blev någonting av det. Men det räckte med tre lager, toppat med Seche vite.

I vår relanserar Deborah Milano en kundfavorit i sortimentet: Newskin compact foundation, vilken beskrivs som "En blandning av krämig foundation och mattande puder, som så många tycker om." Newskin compact foundation kommer finnas i fyra olika nyanser (1,2,3 & 4)  - samma som tidigare - och ska ge en mjuk, naturlig look med fin finish.

 

Den innehåller SPF15 och naturliga leror berikade med omega 6 och omega 3 för att, exempelvis, hålla huden återfuktad. Dessutom innehåller denna foundation vitamin A, C och E för att ge näring och skydda huden.

Jag uppskattar att den verkar tillräckligt ljus för att passa mig, som är en riktig blekfis, i hudtonen. Jag har aldrig testat en kompaktfoundation tidigare så det ska bli intressant att se vad den här kommer ge för resultat. Produkter jag testat från Deborah tidigare har varit av god kvalité, så vi får se hur jag upplever denna vara. Är det någonting som verkar intressant?


Cirkapriset för nya Newskin compact foundation ligger på 150 SEK och kommer finnas i parfymhandeln i mars.

Turquoise & Caicos fanns med i den påse jag fick med mig hem från Bella i och med hennes flytt till skåneland (jag saknar dig kvinna okej?). Det är ett trevligt krämlack i just rätt nyans för att jag nu under snöstorm och gud vet vad ska vilja använda det. Ge mig vitaminer för tusan!

 

Jag upplever att lacket är lite mindre blåtonat än vad som framträder på bilderna. Det är ett riktigt tjusigt lack i en nyans jag har väldigt svårt för att inte uppskatta. Som det gjorde min dag så mycket roligare när jag stack ut handen med det när jag köpte batterier förut!

Själva lackningen var väl lite mindre rolig. Det var lite vattnigt och tunt och efter två lager trodde jag att jag skulle få köra minst tre lager till innan det täckte ordentligt. Men det jämnade ut sig väldigt bra med det tredje lacket och jag slapp kategorisera in det i facket totalt-urbota-jobbigt-att-lacka-med-trots-den-fina-nyansen.

Men nu, tre pilliga lager senare är jag väldigt väldigt nöjd. Tack Bella <3

 

Jag fick en förfrågan vart jag köpt dessa glitter i en kommentar från Linda på ett riktigt gammalt inlägg. Glittret kommer från Panduro (jag har köpt dem i Hageby-centrums butik men de finns även att köpa här). Femton burkar glitter kostar 139 SEK och varje burk innehåller 5 gram. Glitterkornens storlek är på 0,2 milimeter.

Jag rekommenderar inte att använda dessa till ögonen eftersom hobbyglitter kan vara sämre finmalt än vad glitter på exempelvis Make up store är. Men det är ett kul glitter att använda till naglarna och frågan väckte faktiskt lite skaparglädje inom mig - jag kanske gör någonting kul av det i helgen!

Min mamma har fortfarande lite sådär handla-utomlands-skräck vad gäller nagellacksbeställningar, så jag hjälper henne alltid med den biten så att ingenting "går fel". I vilket fall som helst kastade jag med två nagellack ur L.A Girls Fruity scented nail polish collection när hon beställde ett gäng Kleancolorlack från Beautyjoint.

 

Det var så kallt i stallet att jag inte ens märkt att jag slagit av en nagel så långt in att jag, om det var en vanlig avslagning, skulle vrålat högt av smärta. Så nu är frågan om jag ska klippa av allt och visa upp fula stumpar här, eller om jag ska köra på och låtsas som ingenting att en nagel är skitkort. Suck. Dagens i-landsproblem.

Tur att jag har ett par notd fotade redan.

Batiste torrschampo lanserades förra året (rätta mig om jag har fel) på den svenska marknaden. Sedan 2004 har märket, utvecklat av Schwarzkopf, varit ledande märke på torrschampofronten i Storbritannien. Torrschampo kan användas på två olika sätt. Dels tar det upp fett och smuts och används mellan omgångarna med hårschampot - dels kan det användas som stylingprodukt.

 

Jag köpte i själva verket Batiste Tropic när jag var i London förra sommaren och den har använts flitigt! Det är så himla smidigt att spraya lite torrschampo i hårbotten när man inte hinner, eller får tvätta håret. Jag kommer ihåg att torrschampot var min bästa vän när jag höll på att göra en massa allergitester - att gå i skolan varje dag och att inte få duscha på en vecka (förutom att tvätta av sig såklart!) var ingen hit.

 

Vi säger alltid att vi inte ska köpa någonting till varandra och ändå brukar vi göra det lite sådär i smyg. I år har jag varit dålig med det där smygandet. Men inte du. När jag var som mest nere igår över skoluppgiften som jag verkligen inte fick ordning på fick jag ett litet guldigt paket med rosa omslagssnöre i min hand och en kindpuss innan du for iväg igen.

Jag har väldigt mycket att göra i skolan nu för tiden, så på alla Hjärtans dag tänkte jag att jag lika gärna kunde lägga upp någonting jag tycker om att titt på då och då, kanske för att få tiden att gå eller för att inspireras, i stället för att känna mig stressad för att ordna inlägg när jag egentligen inte har tid ;)

 

Jag älskar Lisa Eldridge's videor. De är snyggt gjorda, har ett grymt bra ljus och kvinnan är så sanslöst vacker att jag kommer på mig själv att gapa ibland. Just den här videon tycker jag att hon ser helt fantastisk ut i. Jag uppskattar hennes sätt att småprata med kameran, hennes sätt att prata om produkterna och hur hon verkligen blandar budget och lyx i en otroligt salig blandning. Så om ni har 14 minuter till övers borde ni titta in den här videon.

Mellan alla vårlack fick jag av någon anledning ett sug efter ett brunt lack och när jag gav mig på jakt i min otestadeenormhetslåda med lack insåg jag att jag hade sett det här någonstans, så jag letade fram det illa kvickt härom kvällen och målade om mina orangea naglar.

 

Ett chokladbrunt krämlack som flyter ut bra över nageln och som fungerar bra med Seche vite. Inte direkt vad jag egentligen vill ha i tider av vitaminbrist, men för stunden kändes det rätt snyggt. Bruna lack kan överraska helt enkelt.

I Mars lanseras MIYO på den svenska skönhetsmarknaden, ett undermärke till Pierre René. Konceptet handlar om att kunna löpa bra skönhetsprodukter för lagom summor pengar. Men vad får vi för mascara för 59 kronor? Går det verkligen, med tanke på hur andra budjetmascaror drar iväg i prisväg?

Big fat lashes beskrivs vara en mascara "till er som vill ha riktigt mycket volym" - och visst tycker jag att både hylsa och borste indikerar på just volym. Jag gillade verkligen Isadoras Big bold (toaborsten som blev en succé) och visst hade det varit trevligt att få samma resultat av denna.

 

 

Jag tycker att den ger ett fint resultat för att vara en mascara som kostar 59 kronor. Jag har varit med om "värre" i betydligt högre prisklasser - men jag tycker inte att vi ska prata om något värre i det här sammanhanget, för jag tycker att den ger ett riktigt trevligt resultat.

Om jag upplever att mina fransar blir sådär BIG som produkten inbjuder till att tro vet jag dessvärre inte, men jag tycker ändå att den håller upp till mina behov: fransarna tyngs inte ner under dagen, de separerar fint och framförallt - den kladdar inte.

För 59 SEK kan jag definitivt tänka mig att köpa denna igen, trots att den kanske inte ger riktigt den volym jag hade hoppats på att få med tanke på hylsa/utformning/namn.

Okej. Jag älskar OPI's vårkollektion Holland. Det är liksom ingenting att hymla om. Färgerna är våriga, pastelliga blandat med vamp, och jag totalälskar. Och vet ni vad det bästa är? Jag ska visa er allesammans! Swatches är på väg, men det är lite pill och kladd som ska fixas först innan det är helt klart (och momentet innefattar även att försöka hålla sig borta från mitt håriga monster Albus).

 

Men nog. Först ut är i alla fall A roll in the hague. Ett orange/rött/tegel-nyansmässigt nagellack som gör sig otroligt snyggt på naglarna.

 

Det är väl ingen som undgått en av förra årets/årets mest hypade produkter? B.B-cream hit, B.B-cream dit - men fungerar det verkligen? Garnier lanserade förra året den första bb-creamen på marknaden och den fick blandade betyg. En del gillade den rätt mycket, andra gjorde det inte. En del av de riktigt bleka kunde inte ens använda den för att den ljusaste nyansen inte var tillräckligt ljus.

BB-cream;sarnas heliga världsdel är förmodligen Asien. Där finns de i alla dess former och ska, vad jag hört rykten om, fungera mycket bättre än de produkter som tar sig hit genom mer etablerade märken. Min egen åsikt om det hela är rätt liten eftersom jag inte använt någon BB-cream förut. En BB-cream, eller Blemish Balm som den heter, fungerar som alltialloprodukt som ska hjälpa oss från det mesta; fina linjer, röda fläckar, plitor och annat.

Jag kunde ju naturligtvis inte stå emot hypen, och efter ett par diskussionsvändor på Twitter följde jag Fröken Rosas exempel och beställde hem en Missha B.B Cream Perfect Cover No. 13, vilket ska vara Missha's ljusaste nyans. Efter en veckas väntan eller så damp en avi ner i brevlådan och på mitt utlämningsställe kunde jag hämta ett något demolerat, men turligtvis nog, intakt paket.

När jag kom hem från skolan idag hittade jag två paket utanför dörren, ett innanför dörren samt en avi. Plus att jag hämtade ut två paket med grejer i måndags! Jisses, jag har en hel del att visa upp här och bara det kan bli ljust ute (typ i morgon alltså) ska kameran tas fram och allt ska fotas och ha sig. Jag kan redan nu säga att det innefattar allt från en BB-cream till kakfoundation och läppstift.

Jag har haft en jättefin, men något stressig vecka. I morgon hoppas jag på att få lite time off, men det är bara om jag blir färdig med en inlämningsuppgift ikväll, men det jobbar jag på just nu (eller ja inte just nu när jag skriver det här). Min kusin var här igår och i tisdags fick jag blombud från henne och hennes man, de är så himla omtänksamma och fina <3

Jag har ju gått och varit alldeles gråtfärdig över alla totalt underbara kommentarer och sms som har trillat in de senaste dagarna, jag hoppas att ni förstår hur mycket det betyder för mig! Nu ska jag väl ta mig i kragen igen och se vad jag kan göra med den här artikeln om Baruyas saltpengar. Ja, jag har aldrig påstått att universitetet är något annat än flummigt :P

Jag har testat Ghina Glaze Snow Globe ensamt och jag erkänner att det såg förjävligt ut. Jag kunde inte ens ta kort på det. Så häromdagen, innan jag tog bort det för att naglarna blev som gummi, slängde jag över ett lager ovanpå Cocktail från MIYO.

Multiglitter, ursött. Antagligen jättefint på en blå eller en grön bas. Det ser lite tjockt ut men det tror jag beror på appliceringen snarare än någonting annat.

Jag har blivit helt överväldigad över era otroligt fina kommentarer och jag vet inte riktigt hur jag ska tacka er. Det betyder massor för mig!

Minus 53 kilo. För det är vad min måndagsmorgons-rutin inneburit, i 38 veckors tid. Att gå upp, försöka få hjärtat att samla sig tillräckligt mycket för att sedan sakta ställa sig på vågen. Min största fiende. Men idag var den min vän. Idag visade den vad jag kämpat för sedan i maj, något jag kämpat för i hela mitt liv, men inte haft styrkan att göra. Den visade min målvikt.

 

För 38 veckor och 53 kilo sedan gjorde jag någonting jag inte gjort på väldigt länge. Jag ställde mig på vågen, mest för att vi hittat den bakom en mängd kartonger och jag funderade över vad jag kunde väga, och blev chockad över hur mycket mig det fanns. Jag föll handlöst den där dagen. Helt pladask. Jag snavade över min egen okunskap. Min största rädsla, min nemesis, min akilleshäl – min vikt. Jag har alltid varit lite rund vad jag kan minnas. Mina föräldrar har alltid varit änglar och varit noga med mat, hur och vad jag bör äta, så jag lägger ingen skuld på dem. De är de finaste föräldrarna jag kunde fått. Jag älskar dem av hela mitt hjärta. Men någonstans var det ändå ett problem. Någonstans började en osund relation till mat skapas, eller snarare så att en tro om en sund kost infunnit sig, när den snarare var raka motsatsen.

 

Jag har blivit retad. Jag har blivit pratad bakom rygg och hånats. Jag har blivit ifrågasatt av jämnåriga när jag ätit, när jag handlat mat trots att jag inte handlade till mig själv. Att det sedan visat sig att dessa människor varit de falskaste individer jag någonsin mött, är en helt annan sak. Men de hjälpte till att få mig att tro att jag inte var bra nog. Att det var mitt fel, att jag var äcklig, stor och ful. För det är det jag har trott, hela mitt liv; att jag aldrig räckt till. Att min prestation aldrig dög. Jag har genom hela mitt liv blivit påmind om att jag inte hade samma klädstorlek som andra, att jag inte kunde springa lika långt. Att jag inte var tillräckligt, eller lika, attraktiv.

 

Jag har aldrig vågat visa hud. På sommaren går jag i långbyxor och långärmat. De få gånger jag går i linne har jag skämts och sprungit in och bytt om så fort jag fått chansen. Jag har inte badat på fyra eller fem år. Jag har inte vågat. För mig har vikten upptagit hela mitt sätt att tänka, hela mitt liv.

 

För 38 veckor sedan kunde jag inte göra annat än att lägga mig i fosterställning under mitt täcke med tårarna strömmande ner för kinderna. Det var då min rustning och min skyddsmur raserade. Hur hade det gått så långt? Så här i efterhand inser jag att jag omedvetet kommit att gömma mig för vem jag blivit; jag undvek speglar, jag bytte klädstil. Gömde mig bakom mitt nyfunna intresse; skönhet.

Men så hände någonting. Inuti. Jag beslutade mig för att det var sista gången jag skulle gråta över vågen och att jag aldrig mer skulle vara rädd för att ställa mig på den. Jag ringde min vän, installerade appen shape-up-club på ipoden och satt igång direkt. För exakt 37 veckor sedan, på min födelsedag, en måndag som denna måndag, skrev jag ett inlägg på bloggen. Jag hade gått ner tre kilo. Jag var i extas.

 

Tiden som följt har varit krävande. Jag har gråtit många gånger, men bitit ihop. Jag har börjat träna mer regelbundet, jag har börjat gå ut och gå fler promenader och nu på senare tid har jag äntligen kunnat ta upp ridningen igen. Jag väger min mat, räknar kalorier och har slutat göra undantag. När jag började min resa var jag drastisk och slutade med precis allting som inte innefattade ”vanlig” mat (Jag åt inte en enda glass sommaren 2011, inte illa pinkat!). Idag lever jag efter mottot att jag kan äta precis allting, men med måtta.

 

Det här har för mig handlat om så mycket mer än att bara gå ner i vikt. Det har handlat om att stärka min självkänsla, att få mig att inse att jag aldrig var så dålig som folk påstod och att jag, trots all skit jag tagit emot, har en vilja som överstiger min vildaste önskan. Jag är glad att jag känner de människor jag känner, och jag är glad att ni har stått ut med mig när jag varit som allra mest rabiat. För ja, det erkänner jag. Det har inte varit en dans på rosor, i alla fall inte emotionellt. Mina vänner, min sambo och min familj har fått stå ut med både upp och nedgång och de har stått där som stöttepelare när jag inte riktigt orkat hålla fotfästet.

 

Och jag vet att det här inlägget, i bloggvärlden, är lika långt som en kortare roman. Men jag ville dela med mig, och i vilken nytta jag egentligen gjort vet jag inte, men det är strunt samma. För min del är det viktigt att få säga någonting om det. Tiden som följer kommer att vara svår; jag måste lära mig att äta ”normalt” igen. Att hålla mig på rätt nivå, att varken äta för mycket eller för lite. Jag hoppas att mina vänner, och att jag själv, kan vara lika beslutsamma på den här punkten som vi varit åt ena hållet. Att vi kan hjälpas åt, samtidigt som jag är medveten om att jag återigen måste dra det största lasset själv.

 

Den person jag i slutänden måste tacka är mig själv. Att jag klarat det, att jag gav mig fan på att lyckas, och att jag inte gav upp som jag gjort så många gånger tidigare. Idag känns mitt liv så annorlunda än vad det gjorde för 38 veckor sedan. Jag handlar kläder i alla dess former och kan äntligen ha de kläder jag alltid velat ha (gud vad jag handlar, helt absurt), jag är gladare och jag känner mig friskare. För min del handlade det inte om att stå upp för ett smalt ideal utan snarare att hålla mig undan ohälsa och en allt för tidig död. Det handlar om att jag ska må bra i mig själv och att jag tidigare inte hade möjlighet att göra det.

 

Det är klart att jag ifrågasätter mig själv och frågar varför jag har lät det gå så långt. Men jag tror att det handlar om att jag alltid sett mig som stor och att jag aldrig riktigt reagerat på att jag blivit större eftersom jag redan trodde att jag var i de proportionerna. Det handlar mycket om okunskap i näringstillförsel och så vidare, men jag har lärt av mina misstag. Eller hur?

 

 

 

Så får ni en sjukt snygg (ehrm...) bild på mig när jag posar i min nya klänning: som jag tyckte att jag var sjukt otroligt värd efter min bedrift. Att jag har byxor på mig kan vi ju glömma, den är tänkt till strumpbyxor. Och att min min är typ akward <3

Visste ni att man för 675 SEK kan få tre par byxor (två jeans, ett par enkla svarta), två linnen, en t-shirt och en blus från H&M? Jag diskuterade med min sambo om vad jag ska ge mig själv när jag nått mitt mål, och vi kom sakligt fram till det båda två - nya kläder. Jag behöver i stort sett byta ut hela min garderob, men det ser jag mest fram emot ;)

Först ut av MNY;s nagellack Nailed it! (och ett av lacken i min visa på bloggkorg WOHO) är tuggummirosa #18 Cocktail. Jag gillar bra nagellack i den här prisklassen, och jag har inte mycket annat än positiva omdömen om Cocktail. 39 SEK är väl ingenting, eller hur? Det flyter på fint och är inte speciellt svårlackat.

 

Problemet jag hade med det här lacket var dock att jag inte hade en aning om hur jag skulle beskriva färgen. Ser ni hur stor skillnad det är på de olika bilderna? Det problematiska med det är att jag upplevde att nagellacket hade just de här nyanserna när jag hade det på mig. Hm, men det är ett fint lack i vilket fall som helst.

Två lager räckte för att få ett täckande resultat och jag toppade det hela med Seche Vite. MIYO kommer komma ut i utvalda butiker i mars.

...över att det kommer ta slut på nagellack att visas upp i bloggen kommer här några lugnande bilder om att så inte är fallet. Snarare handlar det om att jag får smått ångest - HUR TUSAN SKA JAG HINNA VISA UPP ALLA DE HÄR? :P Alltså det är sjukt. Den här korgen är liksom STOR. Jag har haft bodylotions och sådant i den förut.

Nej mamma, jag vet inte hur många nagellack jag har och jag tror inte att jag vågar räkna dem. Det här är liksom bara de som är otestade/ovisade på bloggen. Sen har jag en hutch sprängfylld av dem plus att det finns nagellack i hela lägenheten som jag inte riktigt har koll på. Ehehe...

Jisses. Ja när jag ser dem såhär så känns det som att china Glaze electropop får vänta ett tag; men jag kanske kan önska mig dem i födelsedagspresent? Jag tror att jag nu har insett min last och jag tror det stavas n a g e l l a c k.

Kanske springer på stan och köper dyrt smink, lägger snygga makeuper eller målar naglarna? Nä. Ingenting av det. Men jag hade bra gärna velat, för jag tycker ju att det är så kul! Snarare sitter jag och pluggar funktionalism och är så ickeskönhetsinspirerad som jag kan vara med osminkat ansikte och trötta ögon. Inte ens fuktkräm har jag använt idag, fy skäms. Har en inlämningsuppgift som måste in i morgon och jag har inte hunnit läsa allt än, så jag vet vad jag gör resten av dagen :P

Jag fick mina första Lip Smacker produkter från min kusin; det var ett litet roll-ongloss som luktade coca cola, och ett litet gloss som luktade vattenmelon. Jag tror faktiskt att jag har kvar det någonstans här i mina små ouppackade lådor. Jag älskar läppgunk av sådana här slag, glossiga, luktagottiga. Mmm. Jag kan inte få nog av dem!

Förra året gjordes ytterligare ett samarbete mellan Coca cola och Lip smacker, vilket resulterades i Coca Cola Retro - en retroutgåva med snygga plåtaskar och lite annorlunda förpackning än tidigare. Jag har fått Coca cola Retro original skickat till mig, och de finns även i Coca Cola Vanilla och Coca Cola Cherry.

Kittet innehåller Lip Splash; Läppbalsam med solskydd spf 20, Lip Refresh; vårdande läppglans med färg, Lip Pop; återfuktande läppbalsam på burk med diskret skimmer.

Kitet kostar 179 SEK och det finns även möjlighet att köpa produkterna separat. Jag har bara sett dem på Åhléns (innan jul tror jag) men jag gillar verkligen burkarna och jag älskar coca cola, så det här är rena godisgruvan för mig.

Jag köpte ett rouge på make up store innan jul. Sedan blev det så mycket runt jul och jag erkänner att jag glömde bort att jag köpt det fram till för ett par veckor sedan (illa!). Nu hittar jag det inte - och vet ni vad det värst är? Det är helt oanvänt! Det var nytt för vinterkollektionen, ett korallfärgat rouge med det finaste skimret. Jag vet ju av egen erfarenhet att jag kan lägga ifrån mig saker sådär och sedan glömma bort det, men det här rouget har jag ju hypad efter länge (inte skrivit om det dock) och nu när jag vill testa och pilla på det och fota det hittar jag det ingenstans.

Vart brukar ni hitta borttappade grejer? I soffan? Haha, nä det kanske inte gäller sminkgrejer, men ändå.

Jag gillar alla lack i China Glaze julkollektion och jag hade tänkt visa alla med det samma för er, men nu när det är såhär kallt och trist ute vill jag ha lite färg och vår på naglarna. I helgen när jag var hemma och hälsade på familjen passade både mamma och jag på att lacka naglarna i fina Silver Sparkle från Isadora.

 

Ett jättefint lack som jag från början tyckte var lite meh, men som växte när det kom på nageln. Bilderna är lite si och sådär eftersom jag tog kortet i ett rum jag aldrig fotat i förut och det är svårt att veta förutsättningar med ljus etc, men jag hoppas att det går bra ändå.

Jag kan inte riktigt definiera vad det är för skimmer i Silver sky - är det silver eller är det lite silverguldbronsigt? Det kan förmodligen täcka med ett lager men jag körde två för att vara säker, och toppade med ett lager Seche vite. Jag vet inte om lacket och överlacket inte riktigt gick hand i hand; som ni ser har det krympt över natten och jag tycker det är så trist när det blir en ful kant sådär >.< Men isadoras lack brukar inte ogilla Seche vite - jag hoppas i alla fall inte att det är något bestående!

Silver Sky kom ut med Isadoras vårkollektion Pearls of Passion som kom ut i butik v 3. Kostar ca 69 SEK.

Jag ser typ ut som ett lik! Haha, nä men ärligt, jag tror att jag gnuggade ut min Nyx jumbo-pencil i nyansen Milk lite dåligt, för det ser ut som att jag har typ en foundation som är tjugo nummer för mörk för min hudton bara för att jag har så mycket vitt runt ögonen. Aja baja mig!

Ni trevliga som följer mig på Twitter vet ju att jag är sjukt sugen på matta skuggor för tillfället så efter att jag hade avklarat min skoluppgift (yaay, bara att köra igång med nästa!) hoppade jag på Wet n Wilds colorization eyepalette (rätta mig om jag har fel) Pride. Skuggorna är grymt pigmenterade och alldeles ljuvliga att arbeta med, fler sådana här skuggor Wet n Wild så har ni en glad Emilie.

Jag har använt mig av:

Ögon:
Too Faced Shadow Insurance
Nyx jumbo pencil Milk
WetnWild colorization eyepalette Pride (mörkblå och gröna matta skuggan)
Isadora glossy Eyeliner
Isadora precision Mascara

Ansikte:
Lumene beauty base matifying primer
Wet n Wild cover all concealer
MUS matte foundation MILK (alltså ärligt, den är för mörk...)
Lumene natural Code skin perfector Mineral Powder
ELF Mineral glow
Too Faced Papa don't peach blush

Bryn:
Deborah Milano eyebrow Pencil with brush


Jag måste förresten jobba på det här med underlag. Jag vet inte om jag har gått och blivit ljusare i pälsen (eheh) men min foundation från make up store är tusan för mörk och det ser bara kakigt och inte speciellt snyggt ut. Tur att jag har stora brillor som gör att ingen ser mig.

Jag fick lite tillfrågningar om att ha lite mer "sånt" inlägg på bloggen, lite om mig själv snarare än att bara lägga upp skönhetsinläggen. Jag kan tycka att det är svårt ibland, vad man ska visa och inte visa, men det är klart att jag kan slänga in inlägg då och då om ni hemskt gärna vill!

Någonting jag tycker är otroligt roligt är inredning av olika dess slag. Jag är sjukt kass på det själv, men jag tycker om att ha det ljust och mysigt runt omkring mig. I och med att jag och sambo fick sätta stopp för hundplanerna (ja det var en hund vi tänkte skaffa och som satte punkt för min skönhetsshopping) för att andra saker kom ivägen (typ min examen) bestämde vi oss för att jag skulle få rusta upp vårt sovrum. Jag gillar vitt, jag gillar mönster och jag gillar enhetlighet. Vi ska köpa färg och måla om våra byråer - däribland min sminkbyrå, så att det blir sådär luftigt som jag vill ha det.

Så i lördags åkte mamma, P och jag till IKEA och köpte lite grejer, varav ny hallampa och nya blommor till alla rum. Den syns kanske inte så bra på bilden men den är där, lovar! Idag kom dessutom sängkappa/nya lakan/överkast hem och jag tror det kan bli kalas så fort väggarna och möblerna blir ommålade med!