startsidan
Tillbaka?Obehagligt...
2011-04-20 
10:17:54
9 kommentarer Idag tänkte jag ta itu med mitt liv och ta en första runda runt strömmen. Allt gick fint, jag lyssnade på Harry Potter and the halfblood prince och var sådär halvnöjd med mig själv för att jag tagit ett varv och tänkte att jag lika gärna kunde ta ett till. Så jag går förbi universitetet och blir omcyklad av en man, kanske i trettioårsåldern eller något. Tänkte inte mer på det utan småflinade lite åt någon fånig Ronald Weasleykommentar som jag brukar men blev förvånad när jag upptäckte att cyklisten nu råglodde på mig. Dock gjorde han det inte speciellt länge och jag trodde att han skulle cykla ifrån mig så jag kunde lugna ner mig igen.
Men plötsligt var han inte framför mig längre utan precis jämsides och cyklade oroväckande långsamt - vilket han förmodligen också gjort ett tag utan att jag märkt någonting. Jag kände ju själv hur paniken steg i bröstet och jag ville bara att han skulle försvinna. Precis då gick en annan tjej förbi mig och han riktade sitt intresse mot henne. Han cyklade allt närmre henne och var max en meter ifrån med sin cykel och jag såg att hon började känna sig lika obekväm som jag gjorde.
Jag stannade upp och såg med glädje att tjejen avvek och att han inte följde efter henne, så jag fortsatte när jag såg att han cyklade bort mot en skola som ligger i området och cirklade runt en grupp småbarn med lärare innan han fortsatte in på samma stig som jag tänkt gå, så jag valde att gå en omväg och samtidigt ringa till min sambo eftersom jag hade hjärtat i halsgropen. Jag förklarar för P att läget verkar okej just nu och att jag tänkte ta en annan väg hem och lovade att jag skulle höra av mig när jag var hemma. Vi lägger på, och jag känner mig trygg igen.
Då ser jag att han har vänt och cyklar mot mig igen. Då får jag panik och vänder håll helt och hållet och håller mig i närheten av en skolklass som är ute på promenad. Jag ringer Sofia (eftersom P satt i telefonmöte) och pratar med henne fram tills jag låst in mig i lägenheten. Jag vet inte om jag överreagerade eller om det bara var en slump att det som hände faktiskt hände, men jag tyckte det var grymt obehagligt. Jag har aldrig känt mig orolig i stan, eller jo, kanske mitt i natten på väg hem från krogen, men aldrig på ljusa förmiddagen. Aldrig.
Usch.
Usch låter hemskt, tur att inget hände. Inget skoj att inte känna sig trygg :( Förstår din reaktion till 100%!
Usch! Sådant är så hemskt. Råkade ut för en liknande sak en gång fast inne på en stor matbutik. En man gick precis som jag trots att jag gick fram och tillbaka och sedan tog samma spårvagn som jag hem! Roliga var att jag den gången också lyssnade på Harry Potter! Skumma gubbar kanske dras till Harry Potter-lyssnare?
Men fyyy vad obehagligt! Var det därför du ringde mig? Jag sov, så jag såg inget förrän efteråt. Vad skönt att du är okej i alla fall, nästa gång svarar jag! <3
Fy vad hemskt!! Jag hade en discoturk som körde sin bil jättesakta jämte mig när jag var ute och gick igår.. Det var också obehagligt. Folk alltså!
Magkänslan talar oftast sanning. Jag brukar aldrig ha telefonen med mig när jag är ute och går, och jag har tänkt att det är lugnt, det är en väl trafikerad cykelväg ut mot Vrinnevisjukhuset och om nåt händer så finns det alltid nån i närheten. Dessutom ska man inte behöva vara rädd.
MEN jag har däremot med mig mitt överfallsspray. 150 spänn på Clas Ohlson, wink wink ;)
Sv: Nej, tisdag nästa vecka! Jag försöker säga upp mig från jobbet också, meeeen det går ju inte att få tag i dem! Bra liksom. Ska jag köra dubbelt i sommar, eller? x)
Usch det låter inte alls bra. Brukar själv känna mig väldigt besvärad bara av att någon som går nära tittar på en.
tyckte inte du överreagerade. Man kan inte vara nog försiktig i dagens läge.. Det är så skönt att ha Harry med sig överallt, även fast det inte händer så mycket i Loftahammar så är han ju en trygghet :D
Victoria: Ja jag är också glad att ingenting hände, man blir ju så otroligt skraj :S
Julia: Ja det är ju ingen trevlig upplevelse direkt. Usch och fy för att du råkat ut för detsamma men jag tyckte ändå det var lite spännande gällande sammanträffandet med HP. Kanske dras konstiga människor till hP? men då räknas vi väl också som det, eller? :P
Emy : Ja det var inte trevligt :( Ja jag ringde dig för jag ville ha någon att prata med men du hade ju inte kunnat veta vad jag genomled :P Att sova är ingen synd du vet!
Molly; haha, förlåt, jag kunde inte låta bli att småflina när du skrev discoturk. Jag förstår exakt din känsla, det är grymt obehagligt :S
Saintbella: Ja, jag ska nog, återigen lita på magkänslan om jag behöver stå ut med en liknande situation igen. Det är dumt att man ska behöva känna sig osäker när man är ute och går, det är inte helt okej. Du får ta det försiktigt där ute! Och jag ska dessutom ta och handla en sådan där spray, den verkar väldigt smart och duglig.
Emy; Good for you! Nu behöver du inte ge någon pommes igen :D
Ells; nä jag tycker inte det jag. Du får gå närmre dem och glo på dem med dina scaaary aajs ;)
Annika: Jag vill också ha en Harry, du får ge mig en så jag kan känna mig trygg! :O
Senaste inläggen