Jag är så arg. Jag skakar av ilska och jag förmår mig inte tänka klart. Att det ska vara på det viset? Hur kan det vara så? Hur kan det fortsätta vara så? Jag låg uppe i natt och läste flickan och skulden, och imorse läste jag ut den. Den är vidrig, men den är samtidigt väldigt väldigt bra. Man får en inblick i hur skadat systemet är. Man får en inblick i hur, tydligen fel, det är att vara kvinna i sverige och samtidigt vara ett våldtäktsoffer.

Jag förstår inte hur Sverige kan se på våldtäktsoffer som de gör här. Jag förstår inte vad det är för fel på människor som skyller på tjejen. Jag förstår inte hur de kan fråga flickan i fråga om hon haft sex innan våldtäkten, vad hon hade för kläder på sig och om hon kände killen tidigare. Om hon kände dem förmildrades straffet, ibland lades målet ner. Det var så hemskt att läsa om hur illa tjejerna blev behandlade av killarna som våldtog dem och sedan att se dem våldtas ytterligare en gång av det svenska lagsystemet då de inte trodde på offren.

En flicka hade fått underlivet sönderskuret av en trasig flaska. En annan flicka hade fått en krycka uppkörd tills hon blödde. En annan fick ett kvastskaft. Några blev fastbundna. Några kände dem som gjorde det. Några hade kort kjol och var berusade. Några var drogade. Ett par våldtogs av sina män, sin sambo. Sin arbetskamrats bror. Sina klasskamrater. En trettonåring blev våldtagen bland annat av en 28åring.

Tjejerna som var berusade fick höra "Det var hennes eget fel att hon var så full att hon inte visste vad som hände." De fick höra hur det var deras sätt och attityd och kläder som var anledningen till att det var de som blev våldtagna. Männen försvarades gång på gång. Till och med i rätten var det tjejernas fel för att de var berusade. En av tjejernas mål blev nerlagt för att hon inte gjorde så mycket motstånd som hon skulle kunnat gjort då hon inte var alkoholpåverkad. Någon hade inte sagt nej tillräckligt högt. En av dem var kär i sin våldtäktsman. En av tjejerna blev nästan våldtagen av sin bästa vän.

Jag är så ledsen, arg och förbannad. Jag förstår inte hur saker kan fungera på det här sättet. Det är vidrigt. Mina fingrar vill knappra ner hela bokens innehåll men jag vet att det inte går, men jag känner medlidande för dem som blir kallade horor bara för att killarna av någon anledning går förbi lagarna i och med att tjejerna gjort på fel sätt så att de fick skylla sig själv.

En femtonårig tjej som blev intervjuad i och med boken ansåg att det var tjejers eget fel att de blev våldtagna för antagligen hade de gjort något som triggat killarna. Hur i hela världen kan en femtonårig tjej tala så här? Tänk om hon själv blev våldtagen? Skulle hon se på det på samma sätt då? Förmodligen skulle hon säga att det var killens fel och inte sitt eget fel, men då säger hon emot det hon redan sagt. Hon skulle inte vara trovärdig, och hennes mål skulle läggas ner lika snabbt som alla andras.


Vad tycker ni om det här? Läs Flickan och skulden så kommer ni förstå vart bitterheten och sorgen kommer från. Att ett system som ska vara så bra kan vara så fel är helt ofattbart.