Oj! Jag visste inte att det var två dagar sedan jag uppdaterade, det är ju lite småskamligt ^^ Jag kan ju säga som så att jag har bra nyheter att komma med, och några dåliga har inte sett dagens ljus än så länge i alla fall. För det första så tittade jag in på studentportalen i måndags,  OCH JAG KLARADE OMTENTAN! :D Fan så jävla skönt att inte ha den efter sig, och nu är jag helt garanterad en plats på sociologi två i höst. Jag antar att det var så att ingenting kunde bli sämre nu med uppsägningar och eksem och utslag över hela kroppen - så klarade jag skiten och behöver aldrig mer tänka på det igen! Eller ja, det måste jag ju i nästa kurs, men det är ju ett halvår kvar :D

Sen till allt det här med utslagen och allting. Igår hade det ju utökats till både haka och knäveck så jag kan ju säga som så att jag var jävligt nervös när jag gick till vårdcentralen. Det första bemötandet jag får är att jag egentligen borde ha ringt först, men eftersom att jag redan är där så får en sköterska gå ut till mig i väntrummet på sin telefontid för att jag inte ska behöva gå hem och ringa och sen gå tillbaka. Det tyckte jag verkade schysst för jag har ju hört skräckexempel på att man har fått gå hem och ringa, beställa tid och sen gå tillbaka. Problemet med det hela var att jag fick vänta i över en timme på att någon ens skulle bry sig om att jag satt i väntrummet. Då kommer det en man in femtioårsåldern och frågar efter någon Emilia Rblablaa och då hojtade vi till att jag allt hette Emilie - fast det var ju inte mig han menade men jag fick gå in ändå. Jag har ju aldrig varit på vårdcentralen här i Norrköping så de hade ju knappt några uppgifter om mig, men sak samma.

Det första han säger när han ser mina utslag är att det kan röra sig om skabb xD JAG KAN SÄGA REDAN HÄR ATT DET INTE VAR DET FÖR ATT FOLK INTE SKA TA AVSTÅND FRÅN MIG :P Haha, liksom, det är ju det vi tjejer har gått och skämtat om HELA jäkla dagen. Men vi kom med motargument mot det direkt eftersom att han menade på att det antingen smittar via djuren eller via någon som kanske varit utomlands eller har det själv vilket vi inte haft. Jag menar, våra katter är INNEkatter. De har aldrig gått utanför dörren. Dessutom har vi inte haft något sällskap från yttrerymden och Pelle har inga utslag. Men han sa att han inte kunde ge mig en diagnos, så då satt han upp mig på en läkartid vilket jag tyckte var hyggligt. Det var en halvtimmes väntan till, trodde vi.

En kvart efter att jag skulle gått in på min tid, då mitt besök egentligen skulle varit över kommer samma skabbsnubbe tillbaka och frågar om vi inte fått komma in än. Jag funderade på om han var knäpp eller något, jag menar, vi satt ju ändå där, men det var snällt att han frågade i alla fall. Då visade det sig efter många ursäkter att han hade glömt säga till oss att vi var tvunga att anmäla oss i receptionen för att läkaren skulle veta att vi var där.

Så två timmar efter att jag kom till vårdcentralen fick jag äntligen komma in till läkaren, en tysk faktiskt (haha jag tänker bara på Jill och hennes Helga eller vad hon hette) som greppar mina händer, spanar runt naveln på mig, tar en titt på utslagen i knävecken och säger att "DET ÄR ABSOLUT INTE SKABB." Emilie andas ut här kan jag lova. "Det är snarare en allergisk reaktion på någonting."

PUUUUUUUSST.
Det har jag ju förstått ett tag men man undrar ju vad det kan vara för någonting. Jag fick i alla fall både tabletter och någon linimentgrej som jag ska smörja in kroppen med så det slutar klia. Om utslagen inte är borta på två veckor måste jag gå tillbaka och då ska de antagligen kolla över vad det är för fel på mig.

Sen kläcker han ur sig "ni passar bra ihop?" till mig och Pelle. Vadå, är det ett påstående eller en indirekt fråga tänkte jag direkt. "Ni passar bra ihop figurmässigt?" Så gav han oss världens bredaste och snällaste leende och skrattade sådär som bara trevligt folk gör. Först funderade jag om det var någon slags typ förolämpning, men jag tror det var menat som en komplimang att vi passade ihop eller något. Haha, vi är typ lika långa och båda lite rultiga. Kanske var det han menade, men jag kan säga det att jag skrattade som fan efteråt.


Nu hade jag tänkt att plugga och smörja in mig i det där läskiga. Undrar om jag dör.