- alla dessa i-landsproblem

alla dessa i-landsproblem

2009-04-23

17:02:49

B ska inte med på träningen och jag drabbas av en sådan där ångest jag hoppas alla får - fyfan vad jag hatar att träna själv. Det känns helt meningslöst om man inte får det där lilla leendet från henne efter halva passet då man är så trött att man hade kunnat kräkas. Fast jag menar ju inte på något sätt att jag klagar på henne för att hon inte kommer, för jag vet vad hon går igenom och jag förstår att hon vill vara rädd om både tankar och huvud och knät, benet, så jag hoppas bara hon kryar på sig både i hjärta och ben.

För det som är bra med B är att jag blir så peppad till att göra saker, i alla fall träningen ^^ Det är den som kan kännas så jobbig ibland speciellt efter förra veckans läkarbesök, och då känner jag att jag behöver hennes jävlar anamma för att komma igång. Nu skulle jag hellre sätta mig ner och dega i soffan som jag gjort typ hela dagen och bara glömma av allting. Men jag har redan fått en prick den här månaden för jag avbokade mig försent. Jag har inte råd med en till. Jag har inte råd att bli avstängd en månad och missa i alla fall tolv till sexton träningstillfällen. Förfan, jag måste ju det här.